Bilder är idag en stor del av de flestas liv. Vi har i princip alltid en kamera med oss i form av telefonen, vi både producerar och konsumerar mängder av bildmaterial genom exempelvis Instagram och andra sociala medier där bilder har en stor betydelse. Vi delar med oss av vår vardag, saker som betyder mycket, upplevelser och människor. Och vi tar del av andras bildflöden.
Det här med redigering av bilder och filter på bilder blir då självklart en stor fråga, och olika bildstilar trendar i olika perioder.
I mitt yrke ingår redigering av bilder, det är en väldigt stor del av min arbetsprocess och nästan uteslutande det som tar mest tid. Varför redigerar jag då, undrar ni kanske? Kan jag inte bara strunta i det, bilden blir väl bra direkt i kameran? Ja absolut, det blir den! Målet är alltid att göra bilden så klar som möjligt direkt när jag tar den. Men bilderna kräver alltid lite “makeup”, de är ofärdiga i kameran eftersom jag fotograferar i ett format som kallas RAW-format. Det är motsvarande ett negativ från ett analogt foto, ni vet en sådan där rödbrun, glatt remsa med hål på sidorna. Bilden är alltså tagen, men inte färdig. Den behöver framkallas, och det gäller även digitala bilder. Jag fotograferar i RAW-format för att själv kunna styra mängden kontrast, hur färgrik bilden ska vara samt om bilden ska vara varmare eller kallare i tonen. Bilden jag fotograferar i RAW-format är därför väldigt kontrastlös och “grå”.
I redigeringen görs också det som utgör min bildstil. Alla fotograferar har olika bildstilar, en del fotar åt det mörkare hållet medan andra fotar mer ljust och pastelligt. Så vad utgör min bildstil då? Jag tar ofta väldigt ljusa bilder med mycket kontrast men jag håller färgerna väldigt neutrala. Jag använder inga färdiga filter utan vill att mina bilder ska vara naturliga i färgerna, precis som i känslan.
För att visa hur förhållandevis lite jag gör med mina bilder kan ni här se en före- och efterbild:
Jag använder därför aldrig filter på mina bilder på Instagram till exempel, då det tar bort den naturliga känslan i bilderna och gör dem till någonting de aldrig var. Så jobbar jag, medan en del fotografer har utvecklat egna filter/redigeringstekniker och gjort dem till en del av sin bildstil. Foto är ju en konstform där alla uttryck är olika och för betraktaren väldigt subjektiv.
Vad gillar du bäst, naturliga bilder eller kraftigt redigerade bilder med speciella effekter?