Ni har säkert redan sett mina TVÅ blogginlägg med bilder från mamma Jennies graviditet med den här lilla donnan. Och självklart fotograferade jag Julie även på utsidan, under hennes första vecka.
Jennie hade en egen kreativ idé som involverade levande blommor och den idén förverkligade vi! 🙂 Se bilden längst ner i inlägget.
Jag glömmer aldrig den där dagen när jag var på väg hem från studion men skulle bara ta vägen om affären och kompletteringshandla något litet. På vägen möter jag Jonas, en vän till familjen, med fredagspizzorna i högsta hugg. Vi stannar till kort och hälsar och bland det första han säger är att Kristin väntar barn och att de gärna vill boka både gravid och nyföddfotografering. Kort därefter jäktar han vidare hem till den hungriga familjen, fortfarande med pizzorna i högsta hugg.
De bokade mitt prispaket för både gravid- och nyföddfotografering och i början på augusti träffade jag hela familjen i en solig skogsglänta. Pojkarna såg fram emot sitt syskon men de var lite oeniga huruvida de ville att det skulle bli en pojke eller flicka.
Lite drygt 2,5 månad senare skulle de äntligen få veta. Men det är ett helt annat blogginlägg det 😉
Det finns inget bättre än att få det där sms:et med “vår prinsessa är äntligen född” när man väntar på nyföddfotograferingen! Och i slutet på maj kom det där sms:et från Lena och Fredrik, ungefär en månad efter deras fantastiska gravidfotografering bland vitsipporna i ekbackarna.
Vi bokade in deras tid för nyföddfotograferingen och jag var så himla taggad på att få träffa den lilla tösen som hade legat och grott i mammas mage! Men glädjen blev kortvarig, både för mig och för dem.
Dagen innan deras nyföddfotografering kontaktade de mig och berättade att lilla Elsas höfter inte hade utvecklats som de skulle så hon skulle behöva ha en ställning runt sig som skulle sitta i uppåt 6-8 veckor. Ridå…
De frågade mig om vi skulle genomföra nyföddfotograferingen ändå eller hur vi skulle göra. Och visst skulle vi ha kunnat göra det men ställningen skulle ta väldigt mycket fokus i bild och Elsa skulle inte ha kunnat placeras i särskilt många vare sig positioner eller rekvisita. Så istället föreslog jag för familjen att vi skulle vänta tills ställningen var borttagen och istället göra en hemma hos-fotografering med mer dokumentär känsla. Det är ett bra alternativ när bebisen är lite för gammal för klassisk nyföddfotografering, men fortfarande i våra ögon klassas som nyfödd.
Lena och Fredrik tyckte det var en bra idé så när Elsa var 7 veckor knackade jag på hemma hos den lilla familjen. Vi hade så himla mysigt under den där stunden och det blev både familjebilder och enskilda bilder på Elsa, allt i väldigt dokumentär stil och väldigt personliga bilder eftersom dem är tagna hemma hos dem.
Efteråt var vi alla överens om att någonstans var det meningen att det skulle bli så här. Nyföddfotograferingen hade säkerligen blivit fantastiskt fin den också, men det är något särskilt magiskt över så här kärleksfulla bilder, tagna i familjens egna sfär.
För en tid sedan delade jag med mig av första delen av gravidfotograferingen jag hade med familjen Florentz i somras. Då var det mest fokus på familjebilder.
Del två av fotograferingen var det enbart fokus på Jennie. Hon hade nämligen en idé om en vintageinspirerad fotografering med vackra blommor som rekvisita, och där hon skulle försöka komma i sin brudklänning.
Även om den inte gick att stänga riktigt helt och hållet, så var det inga problem för Jennie att komma i den och vi fick otroligt vackra bilder i den lilla skogsgläntan! Priset vi fick betala? Vi var myggbitna från topp till tå, haha! På min facebooksida kan du läsa mer om myggen på den magiska platsen. Klicka här för ett läsa mer…
Här kommer resultatet:
De flesta föräldrar som har varit på en fotografering hos mig, kan känna att “blev det verkligen några bilder av det där?”
Edith och Jorunns föräldrar var inget undantag, de kände precis likadant igår efter 45 minuter med busiga tvillingar, majskrokar, pusselbitar, svettpärlor i pannan och en kräkolycka i bilen strax innan. Men jag kan lugna dem, och alla andra föräldrar som känner precis samma – det BLIR bilder. Ibland blir det mer klassiska bilder, som den jag håller på och fotograferar här på bilen. Och ibland blir det mer dokumentära bilder, där barnen får busa, leka och interagera med varandra och med föräldrarna, på det sätt som känns mest bekvämt och naturligt för dem. Alltid på barnens villkor 🙂
Madde och Freddy gjorde likt många par och kontaktade mig gällande gravidfotografering primärt. När de fick veta att jag hade ett prispaket för både gravid- och nyföddfotografering såg de värdet i det och bokade det istället.
Nathaniel kom till mig i studion när han bara var 7 dagar gammal – en perfekt ålder för klassisk nyföddfotografering! Nathaniel bjöd till och med på ett par leenden under fotografering, till allas vår förtjusning! 🙂
Klicka här för att kika på vad familjen valde att göra med sina nyföddbilder 🙂
Denna charmiga kille stal mitt hjärta totalt under fotograferingen! Det blev mycket skratt och bus både för mig, Eskil och för mamma och pappa. Och trots att de valde en studiofotografering älskar jag den naturliga känslan i bilderna, att Eskil fick leka med sina leksaker, att han fick dansa, skratta och busa. Att Li och Daniel gav sig in i leken och bjöd på sig själva, på äkta skratt och på kärleksfulla kramar.
En studiofotografering behöver inte resultera i uppställda bilder och stel känsla. Inte när man bokar hos mig – jag tänker se till att de där äkta bilderna uppstår oavsett var vi fotograferar någonstans!
En av de bästa sakerna med mitt jobb är att få se hur familjer växer och utvecklas. Jag fotograferade Lilians nyföddporträtt när hon var två veckor gammal. Så när Rosa kontaktade mig igen för att de väntade ett syskon till Lilian blev jag så himla glad, det innebar ju att jag skulle få träffa familjen igen!
Liam fotograferades när han var 7 dagar gammal, en väldigt ultimat tidpunkt för nyföddfotografering. När syskonen till bebisarna inte är så gamla (yngre än 3) lägger jag alltid bebisen i en korg och så får syskonet sitta bredvid, det är av säkerhetsmässiga skäl då jag anser att de är för små för att hålla bebisen själv.
Här gäller det att vara snabb också innan syskonet tappar intresset för den där tråkiga korgen med den sovande bebisen i, haha! Men Lilian var superduktig och jag fick flera fina bilder på dem ihop 🙂
Emily var en lätt bebis att fotografera. Hon somnade gott efter en liten stund liggandes i den sköna korgen, där jag hade bäddad ner henne för att ta syskonbilder på henne och Elina. Jag gör alltid så när syskonet är lite yngre, under 3 år. Är det runt 3 år och uppåt är de tillräckligt stora för att hålla bebisen när den ligger i knät men är det yngre syskon tar jag inte den risken utan då får bebisen ligga i korg och syskonet bredvid.
Hela familjen gjorde ett riktigt kanonjobb och här är ett gäng av bilderna från Emilys nyföddfotografering:
Mamma Elin har en supersnäll syster, som gav henne och hennes familj ett presentkort på fotografering hos mig. Det var mest fokus på världens charmigaste lille Colin såklart, med världens goaste leende! He had me at hello 😉
Men som alltid vid barnfotograferingar ser jag till att vi också tar familjebilder, hur obekvämt det än kan kännas till en början. För de bilderna blir så otroligt viktiga i framtiden för Colin, att få bilder från när han var liten med hela familjen samlad. Och jag får ofta beröm för hur lättsam och skojig jag är under fotograferingarna, så efteråt brukar det bara kännas bra och härligt i magen, och när bilderna är klara brukar det kännas ännu bättre, då brukar jag få tack för att jag så envist får med även mamma och pappa på bild 🙂
