Här kommer ett personligt inlägg. Men eftersom min dotter Jenny är min största drivkraft både i livet och som företagare, så vill jag dela med mig av sådana här saker. Kanske andra mammor känner igen sig?

Innan jag skriver vidare vill jag bara klargöra att ingen av de här sakerna gör mig till en sämre mamma. Jag anser att som mamma gör man alltid sitt bästa i alla lägen, mer kan man inte göra. Det här är bara några saker jag vill dela med mig av, som jag ångrar att jag inte gjorde när Jenny var nyfödd.

1. Var i stunden
Jenny är född tre veckor för tidigt. Vi var inte alls beredda på att förlossningen skulle starta så tidigt. Och dessutom gick den fort när värkarna väl startade, hon var ute efter bara 7 timmar. Detta gjorde nog att vi hamnade lite i chock och inte hann vara i stunden så mycket och njuta av det mirakel som just hade hänt. Det var mer en massa praktiskt att fixa, som inte hade hunnits med innan och det hela blev ganska mekaniskt egentligen. Jag har inte så jättestarka minnen av Jenny mot mitt bröst precis efter förlossningen och jag har heller inga minnen av att vara uppfylld av mäktiga, oförklarliga känslor efter en så livsomvälvande händelse. Jag önskar att det hade funnits mer tid att landa, mer tid att känna och mer tid att vara i stunden och bara njuta av det som hänt.

2.  Boka nyföddfotografering
Det borde jag ha tänkt på redan under graviditeten, för när man väl blir förälder sedan är det hopplöst att försöka få något gjort. Då handlar allt om sin nya roll med den nya lilla människan som man ska försöka göra sitt bästa att ta hand om. Så det blev aldrig någon nyföddfotografering med Jenny. Lite tänkte jag väl att jag skulle ta några bilder själv eftersom jag trots allt är fotograf. Men dels blir det knappt av eftersom man inte orkar riktigt. Jag har EN bild på Jenny på nyfödd, då var hon 4 dagar när jag tog den. Men sedan det faktum att jag inte har några nyföddbilder på henne och mig tillsammans, och det hade jag önskat, för att minnas den där första tiden bättre som går så fasligt fort.

3.  Ha en babybok
Det finns massa fina babyböcker där man kan fylla i sin bebis framsteg, vikt, längd och andra mått samt klistra in bilder från de olika stadierna. Jag gjorde aldrig någon sådan med Jenny vilket jag kan ångra idag. Jag försöker så gott jag kan i alla fall att ta bilder på henne då och då för att se hur hon utvecklas rent utseendemässigt. Men det hade också varit roligt att kunna gå tillbaks och läsa vilken dag hon först lärde sig rulla runt och när hon sa sitt första ord osv.